När jag tränar, på jobbet och i möten med människor är det lätt för mig att bli entusiastisk och engagerad. Att växla upp på en hög växel. För mig handlar utmaningen om att bli bättre på att använda alla växlar.
Men jag märker att min kropp inte alltid har bränslet att orka ligga där uppe en längre tid, även om det känns kul, ännu mindre om det är negativ stress.
Vi är alldeles för många som någon gång i livet har, haft har eller kommer att få någon form av stresssjuka. Det vi kallar utmattningssyndrom eller utmattningsdepression. Jag träffar många av er som kämpar med det på min mottagning. Jag har också varit där själv. Vet precis hur det är i känslan av att bränsletanken är helt slut. Hur blind man blir när man är i det läget. Vet också att det går att läka nervsystem som är slutkörda. Och att vi behöver hjälp och stöd på vägen till läkning.
Tillbaka till växlarna! Det jag märker med mig själv är att när jag varit i högsta växelläge ett tag (lite för länge…) så kan jag snabbt hamna i känslan av att jag växlat in i backläge, fast jag ville köra framåt. Jag kollapsar helt enkelt. I soffan hemma. Eller på mottagningen. Orkar knappt gå. Som om kroppen tvingar till sig vila.
Nu under sommaren har jag kunnat använda alla mina växlar. Och gå mjukare mellan olika lägen. Du kanske känner igen det. Min önskan för mig själv och för dig är att vi kan göra just det, även i vardagen.
Men hur?
Ja, den inre världen och den yttre hör ihop mycket mer när vi ser och förstår! När jag började klättra för några år sedan blev det så tydligt att mitt inre tillstånd visar sig direkt i min klättring. En negativ tanke som ”det här är svårt och jag är inte så bra på det” gav direkt utdelning i resultatet.
Om jag, väl nere på golvet igen, tar några djupa andetag. Provar att skifta mindset. I stället tänka något av ”jag tycker om att klättra, min kropp tycker om att klättra, jag är bra på att hitta lösningar, jag har stöd när jag behöver” så blir klättringen en helt annorlunda upplevelse! Det kanske inte går bättre, men det känns bättre. Och helt ärligt; oftast märks det också i resultatet.
Jag ser ofta på människor som är ute och går, i stan och i naturen. Med blicken stadigt fokuserad. Liksom hälften inåt i sin egen tankevärld och hälften fast förankrad i en punkt på vägen framför sig.
Jag märker ofta i trafiken hur mina medtrafikanter verkar ha som enda fokus att komma så effektivt och snabbt fram som möjligt, oavsett om det är ett rödljus 300 meter framför oss.
Vi påverkas av vår omgivning och miljön. Om de flesta gör på ett visst sätt är det stor sannolikhet att du kommer göra ungefär likadant.
Så. Vill du följa strömmen? Eller vill du följa dig själv? För att kunna välja behöver du se vart strömmen är på väg, hur strömmen gör. Och lyssna till dig själv. Djupt. Och ofta.
Ett enkelt sätt att spana på dig själv och bli bättre på att använda olika växellägen är att just använda konkreta tempoväxlingar.
Några förslag:
- När du går, påminn dig att du håller i växellådan. Prova hur det känns gå på lägsta växel, riktigt långsamt. Växla upp till högsta. Hur fort kan du gå när du går ditt fortaste? Prova olika lägen där emellan. Gör gåendet till en lek och ett utforskande. Känn efter; hur vill jag gå just nu? (Bonus när du gör detta är att du kommer vara medvetet närvarande i nuet samtidigt).
- Om du kör bil, prova att köra max på maxhastighet den kommande månaden. Det här är en mycket större utmaning man kan föreställa sig, i alla fall om du bor i Stockholm, som jag gör. Om det inte är så mycket trafik ute, prova om du till och med kan köra långsammare än vad hastighetsbegränsningen tillåter dig! Det kan hända att du förlorar några minuter av din livstid på att sitta i bil när du skulle kunna göra något annat… Men om du sätter på bra musik heller lyssnar på något annat som du gillar att lyssna på så kan du ändå göra det här till en meningsfull stund. Ett mellanrum.
| Mitt syfte med det här förslaget är inte att leka trafikpolis… utan att hjälpa dig att bokstavligt talat upptäcka att du sitter i förarsätet. I din bil och i ditt liv. Du kan påverka mer än du tror. Även om resten av flocken, strömmen runt dig drar åt ett annat håll. Så lägg nu handen på den inre växellådan och börja prova dina olika hastigheter och lägen! Och njut av färden, oavsett hur du tar dig fram. Vad nu fram är.. (men det är en annan blogg 🙂 |