I Londons t-bana blir vi påminda om att uppmärksamma Mellanrummet. Det är så klokt. Vi skulle t o m kunna hedra Mellanrummet. Det där utrymmet som inte kräver något av oss mer än att vi ser det. Det har ingen funktion, gör ingen nytta. Vid en första anblick, vill säga. Tittar vi mer noggrant så ser vi att det är Mellanrummen som håller samman. Tänk t ex t-banan och perrongen utan The Gap. Ingen jättelyckad lösning… Det är Mellanrummet som gör det möjligt att tåget kan köra och stanna medan perrongen kan stå still. Mellanrummet som gör att vi ser snöflingornas dans.

Var finns dina Mellanrum…?

Snart kommer också Mellandagar. De där dagarna som inte kräver något av oss. Som kommer helt fria från traditioner och förväntningar. Bjuder in oss att stanna upp, landa och känna efter. Titta på det yttre och inre vädret och bestämma sen.  Kan du ta emot dina Mellandagar som en inbjudan att så mycket som möjligt inte göra något nyttigt alls…?

Sist men inte minst, utan mest, viktigt, är de små Mellanögonblicken. Minuterna du väntar i en kö. Vardagspendel-stunden. Väntrumstiden. Prova hur det är att låta bli att ”passa på”. Bara sitt, eller stå, där och var helt onyttig en stund. Låt blicken vila på något helt ointressant. Och tankarna glida runt utan syfte. Vad gör din hjärna när den inte behöver göra något…?

Din hjärna kommer tacka dig varje gång du tar en onyttighets-paus, varje gång du ”Mind your Gap”. Den längtar efter att du ska sluta ögonen, dra ur hörlurarna, säga åt tankarna att du ”kommer snart och tänker på det viktiga”. Den längtar efter hjärnvila., Stunder då den inte behöver ta emot, sortera, bearbeta information och reagera på det som kommit in.

Mellanrum och Hjärnvila är en så otroligt bra kombo! En blandning som blir som bästa medicinen för våra överbelastade nervsystem. Precis det som stressforskare menar, när de säger att den största faran för våra nervsystem inte är att vi stressar utan att vi glömmer bort att koppla av, koppla ur, med jämna (eller ojämna) Mellanrum.

Nu tänker du kanske att det här är att slå in öppna dörrar och funkar kanske för andra men just Ditt liv är så speciellt för du har inga härliga Mellandagar eller Mellanrum eller ens några få Mellanögonblick. Allt bara går i ett och trots att du har högsta växel nästan jämt är du ändå aldrig ikapp. Krav överallt och hela tiden.

Då tänker jag; anta utmaningen! Gör mobilens timerfunktion till din vän. Och leta: när på dagen kan du hitta en minut då du kan checka in i Mellanrummet, i onyttighetsläget, utan att allt faller? Och var? Hitta en plats och en tidpunkt då du kan avsätta en (1) minut. Var bestämd mot dina tankar och sätt dem på vänt, de klarar en minuts väntan.  Blunda. Sjunk ner i din kropp. Känn fötterna, nedre delen av magen. Låt de små musklerna runt ögonen slätas ut. Släpp ner tungan i vila. Det kan ta några gånger innan du sätter det. Ge inte upp! Övning ger färdighet, här som i allt annat!

Och upptäck magin när Mellanrums-skatten plötsligt uppenbarar sig för dig. När du hittar vilan i den där korta stunden. Och inser att den är så skön. Du vill mer. Och oftare! Du börjar leta små Mellanrum i vardagen. Nu kanske? En minut… ? Och Ja. Jag gjorde det själv. Lyfte fingrarna från tangentbordet och sjönk in i mig själv en minut.  Mer än så behövs inte. Fast ofta ;)! Så ge dig själv den bästa julgåvan av alla; en minut här, en annan där. I vaken vila.

God jul, Gott nytt år och framför allt, många små goda Mellanrum önskar jag dig!